En fond för lokal klimatkompensation syftar till att man med medel ur fonden skall kunna kompensera för utsläpp av växthusgaser från de kommunala verksamheterna. Inriktningen på fonden skall vara att klimatkompenserande åtgärder skall åstadkommas genom investeringar i förnybara energikällor såsom exempelvis solceller och vindkraft samt genom investeringar i energieffektiviseringsteknik. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi:

− att kommunens bolags och förvaltningars flygresor klimatkompenseras genom köp av utsläppsrätter − att en kommunintern klimatfond, där kommunens bolag och förvaltningar gör inbetalningar utifrån sina utsläpp av fossilt koldioxid (förutom flygresor), skapas
− att klimatfondens resurser används till investeringar i förnyelsebar energi
− att Miljönämnden får i uppdrag att se över utformningen av Borås stads klimatfond
Borås 2010-07-12
Ida Legnemark (V) Fredrich Legnemark (V)

Naturligtvis är omorganisationen en kompromiss, vilket ger vid handen att alla fått ge och ta. Men jag tycker likväl att det är är spännande att man sesr över det hela. Framför allt kanske det kan göra att det blir lite stadga i förvaltningarna. I nuläget känns allt så provisoriskt, känns som att alla är tillförordnade.

I övrigt flyter valbestyren på, jag redigerar material och gör små videofilmer.

På Franska

Mer filmer på flera olika språk kommer inom kort

Många städer i Europa, t.ex. Zürich och Lyon, satsar idag på elektriska fordon i form av trådbussar eller ”trams on wheels”. I Sverige har Landskrona byggt en kortare linje som togs i drift 2003. Även andra svenska städer, t.ex. Jönköping, har långt framskridna planer på trådbussystem. Elfordon har sannolikt framtiden för sig. De varianter som skulle kunna tänkas vara aktuella är spårvagnstrafik eller trådbusstrafik, båda med sina egna meriter och hinder.

Spårvagnstrafik

Med en spårvagn får fler tillgång till kollektivtrafik. Personer med nedsatt fysisk förmåga eller personer med barnvagnar och annat tungt bagage har lättare och säkrare att komma av och på en spårvagn än andra transportmedel. Tillgängligheten förbättras också ur den aspekten att de nya, moderna spårvagnarna är anpassade för innerstadstrafik och kan lätt ta sig fram även i tätbebyggda områden med snäva kurvor och smala gator. Spårvagnstrafik är ekonomiskt på långsiktigt stabila linjer med hög resandevolym. Genom en spårvägskonvertering skulle man på vissa linjer kunna höja medelhastigheten vilket innebär att man klarar motsvarande trafik med färre fordon och man har kapacitet för kraftig resandeökning. Spårvagnar drivs av el och återvinner bromsenergi, vilket är oslagbart ur miljösynpunkt.

Trådbusstrafik

Ett trådbussnät är billigare att bygga än ett spårvägssystem och driftkostnaden är lägre än för både spårvagn och buss. En eldriven trådbuss har en mycket hög verkningsgrad jämfört med en buss med förbränningsmotor, oavsett om den senare drivs på etanol, diesel eller biogas. Dessutom kan man mata tillbaka energi vid bromsning och i nedförsbackar, vilket sammantaget ger ett mycket energieffektivt system. Energiförbrukningen är faktiskt i nivå med spårvagnen och innebär en 60-procentig energibesparing jämfört med biogasbussen (ca 1.8-2.5kWh/km jämfört med 4.0-5.6kWh/km). Trådbussar är tysta, miljövänliga – ur både ett lokalt och globalt perspektiv – och fordonen finns som lagervara hos flera stora fordonstillverkare. Moderna trådbussar är rymliga och bekväma och accelererar snabbt utan buller och avgaser. Bristande flexibilitet framhålls ofta till trådbussens nackdel. Detta kan delvis vara riktigt utifrån trafikutövarens perspektiv, men ur ett trafikantperspektiv är bristen på flexibilitet snarare en fördel, då den ökar förutsägbarheten i kollektivtrafiken. Resenärerna vill ha en pålitlig tidtabell och linjedragningar som inte ändras alltför ofta. Detta kallas allmänt för ”spårvägseffekten” och är en av faktorerna som gör spårbunden trafik populärare än buss. Dessutom finns det idag trådbussar i form av plug in-hybrider som kan köras kortare sträckor på batteridrift, vilket kraftigt ökar flexibiliteten.

Framtidens kollektivtrafik

Vi vill det som är bäst för Borås stad, dess invånare, men även miljön och klimatet, vi menar att en växande stadskärna inte behöver stå i motsättning till en hållbar utveckling, därför föreslår Vänsterpartiet:

Att kommunfullmäktige beslutar att utreda förutsättningarna för en tråd- eller spårvägsbaserad kollektivtrafik i Borås Stad.

Fredrich Legnemark (v)
Ida Legnemark (V)

Lennart uppe i talarstolen, riktigt brutalt dålig zoom på kameran.

Ida, lite trött och kanske lite irriterad på undertecknad.

Petter Löberg (S), med en Mona Sahlin-t-shirt.

Idas motion, bifall!

Eder undertecknade, står och lurpassar innan jag ska upp och prata.

Följer diskussionen, sammanbitet.

Några foton från när jag kom hem omkring 01.00 inatt finnes ej, och skulle inte vara värda att se om så fanns, ty trötthetsmisären var total. Nämnde jag att det var oerhört jobbigt att gå upp på morgonen och knega sedan? Fritidspolitikerns tillvaro är hård Men rolig.

Jag har resonerat kring konstgräsplanen som var ett resultat av vår operation dörrknackning, jag har kritiserat SDs budget som jag fann vara aningen tunn, den innehöll i bara en bråkdel av alla andra budgetar, den sade ingenting om fördelningen av merparten av Borås ekonomiska resurser utan var i stort sett centrerad kring ett fåtal småpopulistiska förslag, omfattade någonstans i närheten av 17 miljoner.

Jag hann även kritisera vårdnadsbidraget en vända. Enligt min syn är det två grupper som kommer i åtnjutande av bidraget; De som i stort sett inte har något att förlora på att vara hemma då de uppbär kompletterande försörjningstöd, de går plus minus noll, det är antagligen väldigt få, under min tid som socialarbetare har jag träffat på ett hushåll med vårdnadsbidrag. Sen är min kvalificerade gissning (Notera att det är en gissning; Jag kan inte vara säker eftersom jag ej rör mig i sådana kretsar) att resten är kvinnor i skapligt välbärgade hushåll, där mannen uppbär den högre lönen och ändå hade varit huvudsaklig försörjare.

Det är enligt min mening ett ganska fånigt bidrag, vad sägs om att använda pengarna till god kommunal barnomsorg?

Annars? Vad kan man mer säga om KF, tja arbetsmiljön promenerar mig på nerverna, 26 grader varmt är inte acceptabelt. Här försöker man klä sig lite propert av respekt för väljarna och så är salen som en bastu. Jag gick ut ett kort ögonblick för att försöka stävja min huvudvärk, när jag kom in slog ångorna av varm mök och svett mot mig. Det luktade lite som rummen där det spelats Magic i maratonsessioner på rollspelskonvent.

Likväl är jag nöjd, jag har lite förberett inför imorgon, stay tuned!

– Det sitter allt för många äldre människor allt för många mandatperioder och ältar samma frågor och dom som sitter där har suttit där i många år och är väl förtrogna med varandra och man håller varandra om ryggen.

Givetvis är det så, och det lär säkert vara en del saker som är uppgjort i groggsessioner på diverse ordnar och herrsällskap på förhand, vilket naturligtvis är ofräscht, skapar oengagemang och är demokratiskt tvivelaktigt.

Vilket gör mig glad att jag faktiskt är medlem i ett parti som ger mig friheten att rösta och argumentera som jag vill så länge hjärtat sitter till vänster.

En förlust för Folkpartiet, men demokratin blev lite fattigare på samma gång.

Vilket får mig att grunna på följande saker;
Jag struntar i vem som får igenom sitt förslag, så länge ungdomarna får en konstgräsplan.
Lärdomen jag gjorde av detta var att det är bara att glömma att skicka in ett förslag i god tid, renhårigt och hoppas att den får ett bifall, det är bättre att vänta in i det sista, eller lägga fram det på sittande möte. Inte för att jag själv ska få cred, för det struntar jag i, utan för att partiet faktiskt ansträngde sig för att tillbringa tid på Hulta för att ta reda på vad de som bor där behöver, vi var ett gäng som gick omkring med enkäter och antecknade och pratade.

Men som sagt, att den blir av är det viktigaste.