Jag har i vanlig ordning skrivit kass, det är väl bara att konstatera att det skiter sig att skriva som om man vore student när man heltidsarbetar. All ledig tid, och jag menar verkligen all ledig tid, går åt till valet. Göra material, dela ut material, designa om material, prata med folk. Jag hade inte kunnat förlåta mig själv om jag inte lade ner hela min själ i att jobba för en rödgrön seger i allmänhet, men ett större V-inflytande i synnerhet. Men då opinionssiffrorna vänder upp (Vilket de har gjort det senaste) då får till och med en sliten kampanjarbetare som jag nytt liv och energi.

Kan det vara så att vi ser slutet på fyra år av utförsäljningar, statsrådsavgångar, försämringar av a-kassan, smygunderminering av facket, utförsäkringar och intrång i privatlivet? Det känns som en evighet, det känns som jag var mycket yngre 2006, och att den gångna mandatperioden, då jag dagligen träffat folk som blivit utförsäkrade eller fått sänkt a-kassa, har gjort mig hundra år äldre. Reinfeldt har ju inte varit vidare värst intresserad av att diskutera effekterna av förändringarna i sjukförsäkringen, utan har väl mest betraktat dem som enskilda fall.

Om så är fallet, om vi blir av med denna regering, då tror jag att jag kommer gråta en glädjetår, för då vet jag att det är slut på denna skiten.

I övrigt rekommenderar jag som alltid; Läs Alliansfritt Sverige om utförsäkringarna, Marika Lindgren Åsbrink om det som hänt med A-kassan.

SvD, 1, 2, 3, 4, DN, 1, AB, 1, 2, 3, 4, 5, 6, Exp, 1, 2, 3, 4, 5, 6, D, SMP, BT, Jinge, Sjöstedt, Tänkvärt, Axell,Nilsson, GP, 1, 2, SdS, HD, Esbati

Jag ska försöka skriva lite mer regelbundet, men just nu är det inte lätt, och om så inte sker så vet ni varför.