Det är synd om Louisiana

Oljespillet i mexikanska gulfen är en naturligtvis en miljömässig katastrof, och om BP har varit medvetna om den risk som förelåg är det därtill mycket graverande.

När jag ändå är inne och reflekterar över den olycksdrabbade delstaten Louisiana tänker jag mig tillbaka till 2005 och orkanen Katarina. Inte nog med att orkanen blåste sönder New Orleans, det tumult som följde efter var mycket obehagligt. Jag hade precis lyckats hitta några streams på nätet som bevakade radiotrafiken i området. Då kvaliteten var varierande var det ibland svårt att utröna om det var polis, nationalgardet eller om det var räddningspersonal som kommunicerade. Omkring den 9-10 september var det i runda slängar 46 000 man, federala trupper samt nationalgardesenheter som arbetade för att återställa ordning, ett slags småskaligt krig mot den egna befolkningen.
Jag hoppas innerligt att området skonas från de värsta orkanerna under den kommande orkansäsongen, så att man kan arbeta med oljeutsläppet.


  • http://erinwinslow.v-blog.se/ Erin Winslow

    Neither the oil spill nor the chaos of Hurricane Katrina were accidents in the true sense of the word. The true cause of both disasters is Capitalism, especially the laissez-faire sort embraced by all too many in the US. New Orleans lacked the sort of protections that the Dutch use in their country ”because it is too expensive.” BP and other oil companies regularly violate the (weak) environmental protection laws in the US and then pay minimal fines (IF they pay at all) because the fines are cheaper than paying for proper safety routines and equipment. Capitalism kills.

  • Martin

    Solidariteten mellan amerikaner var vid denna tid skrämmande låg. Träffade mycket amerikaner som bagatelliserade lidandet i delstaten (mest nordstatare), som lade kaoset och lidandet helt på de drabbades axlar. Mycket obehagligt.

    Ja, det fanns många som verkligen stod på de lidande i Luisiana, men det var uppenbarligen inte tillräckligt.