Någon gång i söndags kände jag den välbekanta känslan av att något inte stod rätt till, alla järtecken fanns; Kaffe smakade diskvatten, jag kände mig som en ledbruten gubbe, yrsel när jag reser mig och därtill snörvel. Kort sagt, det var dags för en förkylning. På måndagen bröt det ut med full kraft, feber och alltihopa, jag lyckades klara mig ungefär till klockan 14.00

Det är inte konstigt när man är två i hushållet som arbetar ganska nära människor att man då och då drar med sig förkylningar hem.

Och när jag är sjuk kan jag inte beskrivas på något annat sätt än..patetisk. Jag har inte skrivit något, läst något eller gjort något politiskt av betydelse. Jag har bara legat och ojat mig och slocknat till och från.

Nu har jag dock gaskat upp mig, och framåt eftermiddagen tog jag mig för att läsa ikapp alla feeds jag försummat, kändes nästan lite slitigt att dra igenom 900 olästa artiklar.

Naturligtvis blir det en flyktig läsning, men ur flödet kan jag ändå rekommendera Dan Josefssons artikel om Sjuka klyftor som beskriver att ekonomisk ojämlikhet skapar medicinska och sociala problem.

Vill man ha mer lättsam men ändå ”bra” läsning kan man ju bliga på aftonbladets läsares reaktioner på Jonas Petterssons personvalskampanj;

– Ut och gör ett vanligt fysiskt jobb själv, politikerbroiler! skriver en ilsken läsare.

– Den där jävla slipsknutten skulle vara med mig en dag på jobbet! Han hade gått hem innan vi hade tagit den där koppen med kaffe och rökt våran cigarett, ryter en annan.

Jonas Petterssons videoinlägg är särskilt vidrigt för mig, jag visade det för min far som hela sitt liv arbetat just som byggarbetare. Jag är inte riktigt säker på om han var mest irriterad eller road av människans inlägg, men man kan väl konstatera att byggarbetare har ett jävligt slitsamt jobb, knän och leder tar slut fort, arbetsskadorna är legio.

Farsan nämnde även gisslet med leverantörer som har lagret rullande på vägarna istället för att ha varor inne, vilket enligt honom är ett hinder då det ofta blir väntetider.

Det lilla jag själv deltagit i byggarbete (Som hantlangare på norska byggen en period) gav vid handen att Jonas inte har något begrepp om hur det fungerar, för fem öre. Enormt långa dagar, tunga lyft, smuts och damm. Det var nog ett av de tyngre jobben jag haft, t.o.m värre än att jobba via bemanningsfirma på lastbilsterminal, timavlönat.

Jag är rätt glad och tacksam över att fått möjligheten att studera, och full av respekt för de som har samhällets tunga arbeten.

Illona I Uppsala skriver även lite om detta här.

Imorgon blir det en vända till Stockholm, staden som aldrig upphör att förvirra mig.

Bloggar om Jonas Pettersson: Scaber Nestor, Alliansfritt Sverige
Nyhetslänkar: Expressen, UNT