Det är trångt i trafiken och i takt med att Borås växer ökar trängseln, både på gatorna och i kollektivtrafiken. I många fall går det snabbare att gå än att åka kollektivt. Så ska det inte vara. Kollektivtrafiken måste byggas ut och bli mer effektiv, inte minst i innerstan. I takt med att fler människor behöver transportera sig aktualiseras frågan hur man gör detta på det mest miljövänliga sättet i framtiden.

Många städer i Europa, t.ex. Zürich och Lyon, satsar idag på elektriska fordon i form av trådbussar eller ”trams on wheels”. I Sverige har Landskrona byggt en kortare linje som togs i drift 2003. Även andra svenska städer, t.ex. Jönköping, har långt framskridna planer på trådbussystem. Elfordon har sannolikt framtiden för sig. De varianter som skulle kunna tänkas vara aktuella är spårvagnstrafik eller trådbusstrafik, båda med sina egna meriter och hinder.

Spårvagnstrafik

Med en spårvagn får fler tillgång till kollektivtrafik. Personer med nedsatt fysisk förmåga eller personer med barnvagnar och annat tungt bagage har lättare och säkrare att komma av och på en spårvagn än andra transportmedel. Tillgängligheten förbättras också ur den aspekten att de nya, moderna spårvagnarna är anpassade för innerstadstrafik och kan lätt ta sig fram även i tätbebyggda områden med snäva kurvor och smala gator. Spårvagnstrafik är ekonomiskt på långsiktigt stabila linjer med hög resandevolym. Genom en spårvägskonvertering skulle man på vissa linjer kunna höja medelhastigheten vilket innebär att man klarar motsvarande trafik med färre fordon och man har kapacitet för kraftig resandeökning. Spårvagnar drivs av el och återvinner bromsenergi, vilket är oslagbart ur miljösynpunkt.

Trådbusstrafik

Ett trådbussnät är billigare att bygga än ett spårvägssystem och driftkostnaden är lägre än för både spårvagn och buss. En eldriven trådbuss har en mycket hög verkningsgrad jämfört med en buss med förbränningsmotor, oavsett om den senare drivs på etanol, diesel eller biogas. Dessutom kan man mata tillbaka energi vid bromsning och i nedförsbackar, vilket sammantaget ger ett mycket energieffektivt system. Energiförbrukningen är faktiskt i nivå med spårvagnen och innebär en 60-procentig energibesparing jämfört med biogasbussen (ca 1.8-2.5kWh/km jämfört med 4.0-5.6kWh/km). Trådbussar är tysta, miljövänliga – ur både ett lokalt och globalt perspektiv – och fordonen finns som lagervara hos flera stora fordonstillverkare. Moderna trådbussar är rymliga och bekväma och accelererar snabbt utan buller och avgaser. Bristande flexibilitet framhålls ofta till trådbussens nackdel. Detta kan delvis vara riktigt utifrån trafikutövarens perspektiv, men ur ett trafikantperspektiv är bristen på flexibilitet snarare en fördel, då den ökar förutsägbarheten i kollektivtrafiken. Resenärerna vill ha en pålitlig tidtabell och linjedragningar som inte ändras alltför ofta. Detta kallas allmänt för ”spårvägseffekten” och är en av faktorerna som gör spårbunden trafik populärare än buss. Dessutom finns det idag trådbussar i form av plug in-hybrider som kan köras kortare sträckor på batteridrift, vilket kraftigt ökar flexibiliteten.

Framtidens kollektivtrafik

Vi vill det som är bäst för Borås stad, dess invånare, men även miljön och klimatet, vi menar att en växande stadskärna inte behöver stå i motsättning till en hållbar utveckling, därför föreslår Vänsterpartiet:

Att kommunfullmäktige beslutar att utreda förutsättningarna för en tråd- eller spårvägsbaserad kollektivtrafik i Borås Stad.

Fredrich Legnemark (v)
Ida Legnemark (V)