Hultsfred

Just nu pågår hultsfred, det är inte utan att man är lite nostalgisk, jag har trots allt spenderat en del av min ungdom med att irra omkring på festivaler, de två sista gångerna jag var på hultsfred var jag scenvakt på teaterladan. Det finns nog ingen syssla som renderar en så mycket spott, skräp och snusfräs, men samtidigt är det lite schysst, man får knata omkring backstage, man inser att artisterna är som folk i allmänhet, en del är helt ok, en del är fulla av skit, en del är otrevliga.

Jag drar mig till minnes hultsfred 2000, då jag scenvaktade på teaterladan, jag tror det var sista gången jag var där, efter det var det en liten sväng på emmaboda.

Vad jag kommer ihåg:

1. Bobby Gillespie kommer inyrande från sidan, i scenvaktsdiket, kan det det ha varit under The make-up? Helt väck människa, fick lyfta ut honom, lyckligtvis var han faktiskt ännu klenare än vad jag var.

2.Fick en känga i huvudet när The business spelade.

3.Var scenvakt på the Ark, träffade för övrigt på dem på trädgården i Borås nått tag efteråt

4.Störst av allt var att se Rage against the machine, live….Kändes speciellt.
5.LOK dök på ett trädgårdsmöblemang backstage och var allmänt odrägliga.

Hultsfred är rätt schysst, men väldigt påfrestande, jag tror jag har blivit för bekväm för att ligga i ett lortigt tält och må slask och leva på nudlar…Det är vuxenpoäng på sådant, jag vet, men jag gillar soffan och lugnet för mycket numera..

  • http://alliansfrittsverige.blogspot.com Björn Fridén

    Ja, nostalgi är åt alldeles speciellt. Jag gillar titelaer på de här bloggen.

  • http://alliansfrittsverige.blogspot.com Björn Fridén

    titelbannern ska det stå. mitt tagenbord är rätt uckat.

  • fredrich.legnemark

    Tangentbord brukar bli det efter ett tag…Jag vill dra mig till minnes att jag någonstans läst att att tangentbord är bland de mest ohygieniska detaljerna i hushållet. Det kan stämma bra, dels för att man tenderar att äta över det, dels för att man sitter framför det hur man än mår.. Mitt tangentbord är nog någon form av weapon of mass destruction..hehe

    Jag tackar och bockar åt komplimangen!
    Tja…Nostalgi ..Konstigt, alla kassa minnen förbleknar, alla roligheter förstoras, man förälskar sig i idealbilden av ett händelseförlopp, det är lite förföriskt.