Fredrich Legnemarks blogg

Borås stad har som mål att bli en fossilbränslefri kommun. Cykel och kollektiva transportmedel skall så långt som möjligt väljas framför bil eller flyg. Fortfarande står dock kommunala resor och transporter för en hel del utsläpp av fossilt koldioxid. Klimatkompensation är ett sätt att gottgöra för en verksamhets utsläpp, ofta görs det genom köp av utsläppsrättigheter, men på senare tid har även flera svenska kommuner (exempelvis Växjö och Malmö) inrättat lokala klimatkompensationsfonder.

En fond för lokal klimatkompensation syftar till att man med medel ur fonden skall kunna kompensera för utsläpp av växthusgaser från de kommunala verksamheterna. Inriktningen på fonden skall vara att klimatkompenserande åtgärder skall åstadkommas genom investeringar i förnybara energikällor såsom exempelvis solceller och vindkraft samt genom investeringar i energieffektiviseringsteknik. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi:

− att kommunens bolags och förvaltningars flygresor klimatkompenseras genom köp av utsläppsrätter − att en kommunintern klimatfond, där kommunens bolag och förvaltningar gör inbetalningar utifrån sina utsläpp av fossilt koldioxid (förutom flygresor), skapas
− att klimatfondens resurser används till investeringar i förnyelsebar energi
− att Miljönämnden får i uppdrag att se över utformningen av Borås stads klimatfond
Borås 2010-07-12
Ida Legnemark (V) Fredrich Legnemark (V)

Jag kom i lördags hem efter en veckas utlandsvistelse, rätt behövligt. Det är en poäng med att befinna sig någonstans där man inte i rimlighetens namn har råd eller ork att svara i mobilen eller sitta och gräva runt i sin mail.

Det första jag möts av är att Littorin har avgått och därefter inleder jag någon form av ”operation läsa-ikapp” och konstaterade att det hela var mycket märkligt. Ministern avgår innan det ens fastslagits att han är skyldig samtidigt som han bedyrar sin oskuld, aftonbladet drevar på. En kvalificerad gissning är att han anmodats att avgå, proaktivt för att inte dra ned alliansen i skiten. Om han är skyldig bör han lagföras för detta, och då kan jag uppriktigt säga att jag skäms över att vi haft en minister med en så så sned moral. Men om han är oskyldig lär drevet orsaka han och hans familj lidande av rang.

Alltså, misstag kan vem som helst begå, men detta, om det stämmer, är inte vad jag skulle betrakta som ett misstag.

Länkar: [DN][DN][DN][Sydsvenskan]

I vanlig ordning, läs Jinge!

Carl Bildt verkar indignerad sin inlaga om de rödgrönas utrikespolitik, bekymrar sig över att vi skulle kräva att USA lägger ner sina militärbaser, att vi vill erkänna Västsahara, avbryta försvarssamarbetet med Israel och verka för en konvention som skyddar arktis mot exploatering och militarisering m.m

Alltså, det är väl tämligen okontroversiella ämnen egentligen, det anmärkningsvärda är väl att vi under mandatperioden allt mer närmar oss Nato, att vi blivit utrikespolitiskt allt mjäkigare och att vi inte vågar säga flaska innan Europa bestämt en gemensam hållning. Det, om något är ämnen att för att använda Bildts ord ”ställa sig – lindrigt utryckt – skeptisk till”.

Men å andra sidan glädjer jag mig, om Carl Bildt hade utryckt beundran för vår gemensamma utrikespolitik hade jag varit bekymrad, rent av oroad över att vi går amerikanska hökar till mötes, eller underliga oljebolag på äventyr. Nu är jag lugn och tryggt förvissad om att Hans Linde & Co håller håller stilen. Bildts ogillande är en form av kravmärkning för en progressiv utrikespolitik.

Beträffande Bildt, läs även Jinge

Jag har arbetat den senaste tiden med Boråsvänsterns valsajt, nu är den något sånär klar och jag rekommenderar er att besöka den. Ni hittar den på http://val2010.vansterboras.se

Jag är ambivalent inför fenomenet Almedalsveckan, vilket är anledningen till att jag så här långt, trots att jag varit politiskt aktiv ett antal år, inte besökt evenemanget. Jag är i grunden positiv till politiska möten av alla de slag, men det är något med Almedalen som ger mig en känsla av olust, kanske är det att det rör sig om en välregisserad tillställning där eliten internmyser och folkrörelserna försöker febrilt göra sig hörda. Missförstå mig rätt, jag gillar att vänsterpartiet har en närvaro där, all synlighet har sina poänger, men  jämfört med näringslivets jättar och tunga branschmegafoner har vi helt enkelt inte propagandartilleriet till att få fram budskap på samma sätt.

Jag föredrar nog att prata politik i fikarum och på stan, kanske är jag lite gammaldags på det viset.

För övrigt rekommenderar jag en läsning av Isobel Hadley-Kamptz inlaga om Almedalen, för övrigt rekommenderar jag mycket av det hon skriver i allmänhet, om alla liberaler hade det förståndet hade jag inte haft problem med liberaler.

Jag är fullt medveten om att det finns hyggliga och anständiga moderater, den typen man kan debattera med trots att man aldrig kommer komma överens. Och så finns det dom där som beter sig som förvuxna MUFare. Nu har en förtalsvåg spårats till just ett sådant fint exempel. Man behöver väl inte vara paranoid för att tro att det är en del i en större kampanj, framför allt mot Mona Sahlin. Det återfinns mer att läsa om detta hos Alliansfritt Sverige.

Man får väl hoppas att partierna lyckas hålla sina mest barnsliga företrädare ifrån att hålla på med sådant.

[SvD]

Först får man väl konstatera att det alltid är en vacker sak när folk hittar varandra och kärleken och efter visst bestyr går och gängar sig. Det får man väl unna prinsessan (Herregud vad konstigt det känns att beskriva någon som prinsessa, låter som något från Sagan om Ringen eller liknande. Hade det varit intressantare om kungahuset var alver?), men vad jag har ytterligt svårt för är kungahuset som företeelse och svärmeriet omkring det hela. Och så fort man för på tal att det torde vara rimligt att landets stadsöverhuvud väljs på demokratisk väg kommer invändningarna;

- Det är ”lönsamt” med monarki, de gör bra PR.
Möjligt, men det finns inget som säger att vi inte skulle kunna välja en PR-mässigt lämplig president, och sedan välja någon annan när förvirringen tilltar och kostnaden överskuggar vinsterna

-Det är en fin tradition, det ger stadga i svåra tider, de är allas vårt kungahus.
Denna vinkling har jag aldrig förstått, inte mer än att den går ut på att någon som inte är demokratiskt vald av någon står lika nära alla, vilket faller på sin egen orimlighet.

-Det hade kostat lika mycket med en president.
Och? Det kan väl knappast göra något åt det faktum att det är ett ämbete som ärvs, till skillnad från statsöverhuvudsrollen i en republik. Demokrati kan gott kosta.

Det finns en rad argument för och emot och jag kommer inte redogöra för alla här, men jag är principiellt emot den feudala kvarlevan som monarkin utgör (Kan man inte göra landshövdingar av de nuvarande? Som någon form av omställning?).

Ida pratar politik

Naturligtvis är omorganisationen en kompromiss, vilket ger vid handen att alla fått ge och ta. Men jag tycker likväl att det är är spännande att man sesr över det hela. Framför allt kanske det kan göra att det blir lite stadga i förvaltningarna. I nuläget känns allt så provisoriskt, känns som att alla är tillförordnade.

I övrigt flyter valbestyren på, jag redigerar material och gör små videofilmer.

På Franska

Mer filmer på flera olika språk kommer inom kort

Oljespillet i mexikanska gulfen är en naturligtvis en miljömässig katastrof, och om BP har varit medvetna om den risk som förelåg är det därtill mycket graverande.

Just nu sitter man som ett fån och försöker få ihop tankarna kring anfallet på Ship to gaza, det går inte. Ena stunden blir man modfälld, och man påminner sig om alla andra jävla svinerier som mänskligheten ska göra mot sig själv, och sen blir man arg över idiotin. Jag lovade mig själv att jag inte skulle skriva något samma dag som anfallet uppdagades; Det hade bara blivit en lång förtvivlad och vansinnig harang om hur..arg jag är, och så skulle någon mala om hur det hela partipolitiserats.